”Provsvaren ser bra ut. Allt är normalt.” Det är vad vi helst vill höra efter ett läkarbesök med provtagningar. Men vad är egentligen normala värden?

Det finns människor som är fullt friska, fastän deras värden ligger utanför normalvärdet. Och tvärtom – en patient kan vara sjuk trots att provvärdena är normala. Det är inte så enkelt att bedöma vad som är normalt och inte. Så ta värdena här intill med en nypa salt – även om du ligger under eller över normalvärdena behöver det inte vara någon fara.

Prover för säkerhets skull

En del patienter vill gärna att läkaren ska beställa många olika prover, för säkerhets skull. I själva verket kan det vara en osäker metod.

– Det är bättre att bara ta just de prover man behöver för att kunna fastställa vad patienten lider av. Syftet med att ta prover är att ute- sluta eller stärka misstanke om sjukdom, säger Thomas Wohlin, specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef för Kista vårdcentral.

– Att ta många olika prover kan förvirra mer än hjälpa, eftersom man alltid kan hitta värden som ligger utanför normalvärdena men som inte har med patientens sjukdom att göra.

Men det betyder inte att vårdcentralerna ska vara snåla med att ta prover. Det kan vara bra att passa på att ta en del enkla prover när pati- enten ändå är på plats, för att kunna upptäcka vissa sjukdomar tidigt.

Diffusa symtom

Hos en patient med lite diffusa symtom som trötthet och frusen- het kan blodprover avslöja om det beror på blodbrist, järnbrist eller en sköldkörtelrubbning.

Hos patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar kontrolle- rar man regelbundet blodsockerhalter, blodfetter och njurfunk- tionsvärden.

Blodtrycket är viktigt att hålla under kontroll för de flesta av oss. Är du under 40 år och normalviktig räcker det att mäta blodtrycket var 3:e till 5:e år, så länge trycket är normalt. För den som är över 40 kan det vara bra att kontrollera trycket lite oftare, i synnerhet om man dessutom bär på några extra kilon och kanske sitter stilla mycket.

– Oavsett vilka prover man tar är det viktigt att läkaren tar sig tid att förklara provsvaren och vad de betyder för patienten, säger Thomas Wohlin. Det gäller vare sig värdena är ”normala” eller inte. 

VANLIGA PROVER & VÄRDEN 

URINPROVER

Med en sticka i urinprovet kan man mäta halten av socker och ketoner i urinen. Höga halter kan tyda på dia- betes. Om urinprovet innehåller blod- kroppar, nitrit eller bakterier kan det tyda på en urinvägsinfektion. Om man behöver få reda på vilka bakterier det rör sig om måste man göra en odling.

Kreatinin är ett ämne som bildas i muskulaturen och som utsöndras via urinen. Förhöjt kreatininvärde kan tyda på försämrad njurfunktion. Mus- kulösa personer kan ha något högre värden utan att njurfunktionen är för- sämrad.

Normalvärde: Under 100.

BLODTRYCK

Man mäter det högsta och det lägsta trycket i en pulsåder.

Systoliskt blodtryck är det högsta trycket under ett hjärtslag, då hjärtat pumpar ut blodet.

Diastoliskt blodtryck är det lägsta trycket, då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod.

Blodtrycket mäts i millimeter kvick

silver (mmHg). Man brukar grovt ange att det systoliska trycket normalt inte ska överstiga 140 mmHg och att det diastoliska trycket inte ska överstiga 90 mmHg. Det kan även skrivas som 140/90 mmHg och uttalas 140 över 90.

Blodtrycket stiger något med ökan- de ålder. Blodtryck högre än 140/90 mmHg, som uppmätts vid mer än ett tillfälle, brukar räknas som förhöjt blodtryck.

BLODPROVER

Hb, även kallat blodvärde, mäter hal- ten av hemoglobin (blodets färgämne, som transporterar syre i kroppen). Hb-värdet visar om man har blodbrist, vilket är under 130 för män, under 120 för kvinnor och under 115–120 för män och kvinnor över 80 år.

Lpk (leucocytpartikelkoncentration) mäter halten av vita blodkroppar. Värdet kan stiga vid vissa infektioner. Normal- värdet ligger mellan 4,0 och 9,0.

Glukos, eller blodsocker. Provet ska tas på fastande mage eftersom kosten på- verkar blodsockret. Om du vid två provtillfällen har 7,0 mmol/l (milli- mol per liter) eller mer får du diagno

sen diabetes. Hos personer som inte har diabetes ligger blodsockret under 5,6 mmol/l. Området mellan 5,6 och 6,9 kallas nedsatt tolerans mot glukos, vilket innebär att du löper risk att ut- veckla diabetes.

CRP-snabbsänka

crp, C-reaktivt protein, ingår i immun- försvaret. Vid en infektion eller in- flammation ökar halten av crp i blodet. crp-värdet bedöms i förhållande till vilka symtom man har, hur länge man har varit sjuk och hur man mår rent all- mänt. Därför är det svårt att ange någon gräns för när crp är för högt.

SR, eller sänkan, tas inte så ofta numera. Ett blodprov får stå i ett rör och man mäter efter en timme hur hög ”stapeln” av blodplasma är. Det som avgör hur hög sänkan blir är hur mycket de röda blodkropparna klumpar ihop sig ner- till. Klumpar de sig mycket blir sänkan hög. Sänkan kan variera på grund av olika sjukdomstillstånd, graviditet, p-piller med mera.

Kolesterolvärdet mäter blodfetterna och kan delas in i hdl som är ”det goda” kolesterolet, och ldl som utgör ”det onda”. Om kolesterolvärdet är under 5,0 är det normalt. Mellan 5,0 och 6,4 är det lätt förhöjt, mellan 6,5 och 7,9 måttligt förhöjt och över 8,0 uttalat förhöjt. Fördelningen mellan det goda och det onda kolesterolet är intressant främst hos den som har ett måttligt förhöjt värde, det vill säga över 6,5. 

Artikel ifrån Vårdguiden nr 4 2012